Torna Hällestad ligger i ett spännande geologiskt område bland flera rullstensåsar på Romeleåsens sluttning mot Vombsänkan.
Landskapets storskaliga former styrs av förkastningar som ligger i ett bälte från Skagerak tvärs över Skåne och ner till Svarta havet. Bältet kallas för Tornquistzonen och bildades för minst 300 miljoner år. Berggrunden har för ca 50 miljoner år sedan komprimerats och bergblock har skjutits upp och sjunkit ned längs de gamla förkastningslinjerna i Tornquistzonen. De uppskjutna bergblocken, s.k. horstar utgör idag de skånska ”åsarna” Söderåsen, Hallandsåsen, Nävlingeåsen, Romeleåsen m.fl. På motsvarande sätt har de bergblock som sjunkit ner bildat s.k. gravsänkor såsom Vombsänkan. Tornquistzonen är fortfarade en aktiv rörelsezon i vilken jordskalv ibland sker. Senast ett större jordskalv inträffade var 2008.
De äldsta bergarterna i området kring Torna Hällestad är granitiska gnejser som är ca 1650 miljoner år gamla. I dessa gnejser finner vi yngre ca 1200, 950 och 300 miljoner år gamla amfiboliter och diabaser som bildats från smältor som trängt in i gnejserna. Gnejserna, diabaserna och amfiboliterna kan vi se när vi besöker Dalby stenbrott (badsjön). På denna berggrund avsattes sand som kom att bilda sandstenar för ca 540 miljoner år sedan. Dessa sandstenar kan vi se i området mellan Bokelunden och Kvarndammen. De bryts idag vid stenbrotten i Skrylle och Hardeberga och utgör viktiga beståndsdelar i betong och asfalt.
De storskaliga berggrundsformerna har under de senaste istiderna täckts av kilometertjocka inlandsisar vid flera tillfällen. I samband med nedisningarna och isarnas avsmältning bildas många landformer som vi kan se exempel på runt Torna Hällestad. Vombsänkan har t.ex. under senaste isavsmältningen fyllts upp med sediment som har transporterats som en flätflod och bildat ett s.k. sandur. Den har tidvis också varit fylld med vatten och bildat en sjö i vilken det har avsatts lera.
Inne i inlandsisar kan det rinna floder (”isälvar”) av smältvatten i tunnlar eller sprickor. I dessa sorteras materialet så att silt och lera transporteras vidare och avsätts i lugnare vatten i någon sjö framför isen. I botten av tunneln och framför iskanten avsätts mest grus och sand. När isen succesivt smälter bort så bildar återstående sediment olika landformer som t.ex. rullstensåsar och dödishålor. Rullstensåsar bildas av gruset och sanden i botten av isälvstunnlarna när stödet av isen smälter bort och materialet kan rasa nedför sidorna. Dödishålorna bildas genom att block av is ligger kvar bland isälvsmaterialet och sakta smälter bort. Där isen har legat återstår därefter en grop eller svacka i gruset.
De rullstensåsar som finns runt Torna Hällestad är numera skyddade men tidigare har de varit utnyttjade som grustag eftersom sanden och gruset är väldigt attraktivt som byggnadsmaterial.
Texten är skriven av Gert Pettersson och faktagranskad av Leif Johansson. Båda bybor och geologer på Lunds universitet.
En mer detaljerad beskrivning av berggrunden i området finns här.