Valborg 2022 

Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj.

Traditionen grundar sig på den förkristna högtid som länge firats i Tyskland, men som senare har kommit att uppkallas efter kulten runt den heliga Valborg. Valborgsmässoafton motsvaras av den förkristna Beltaine bland kelterna och segerblot i det förkristna Norden.

Skräp efter vårstädning av skog och mark eldas då upp. Eldningsförbud inträder i allmänhet i Sverige i början av maj.

Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfester hållna denna dag, som av kristendomen stämplades som häxförsamlingar. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten mellan den 30 april och den 1 maj red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bland annat genom scenen ”Walpurgisnacht” i Goethes Faust), och där drev ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet, förde man oväsen genom rop, skott och horn och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa förkristna vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.