Torna Hällestads historia
Från runstenar till pumptrackbana
Förhistorisk tid
Inlandsisen, som sakta smälte bort för cirka 12 000 år sedan, formade landskapet i Torna Hällestad. Strömmar av smältvatten under isen förde med sig grus och jord, som blev till åsar.
Hur länge byn har varit befolkat är oklart. De äldsta spåren från förhistorisk tid är de tre runstenar som är infogade i kyrkans östra yttermur. Det är de så kallade ”Hällestadsstenarna”. På den viktigaste, som har inskrifter på tre sidor, står det inristat ”Eskil satte denna sten efter Toke, Gorms son, sin hulde herre. Han flydde icke vid Uppsala. Kämpar reste efter sin broder stenen på berget; den står fast med runor. De gingo närmast Gorms son Toke”.
Stenarna vittnar om Hällestadsbornas tapperhet och mod i kamp mot svenskarna. Kopplingar har gjorts till slaget vid Fyrisvallarna på 980-talet.
Medeltid
Under vikingatiden och tidig medeltid skedde en betydande folkökning i Skåne. Nya brukningssätt ledde till en omfattande bybildning på Skånes slättbygder under 1000-talet. Det är möjligt att de flesta byar i Lunds kommun idag har lokaliserats till sina idag kända lägen vid denna tid. Många av byarna har dock namn, som anses gå längre tillbaka, däri bland annat Torna Hällestad.
Högst i byn ligger kyrkan, förmodligen grundlagd på 1100-talet. Under årens lopp har den genomgått stora förändringar, så mycket av det ursprungliga utseendet finns inte kvar. Kyrkans
nuvarande utseende stammar från 1800-talet. Kyrkan byggdes som ett annex till Dalby kyrka.
I oktober 1644 slog svensken till mot byn. Enligt de uppteckningar som finns kvar lär det ha varit en massaker där nästan hela befolkningen dog, händelsen kallas för blodbadet i Hellestad. Under vintern 1644-1645 brände den svenska armén ner prästgården i Dalby.
Tidigt 1800-tal och laga skifte
På skånska rekognosceringskartan från cirka 1815 syns byns struktur innan laga skifte genomfördes på 1830-talet. Vid denna tid ligger byns centrum längre österut än dagens. Gårdarna ligger samlade längs med vägarna. Två av de ursprungliga gårdarna, Hällestadgården och Fridhill. ligger i dag kvar på sina ursprungliga lägen.
Vid skiftet flyttades merparten av gårdarna ut ur bykärnan. Under 1800-talet skedde en befolkningsökning som ledde till en ökad bebyggelse, dels genom hemmansklyvning och dels genom byggande av gatehus för den jordlösa befolkningen. Torna Hällestad förtätades med gatehus längs Byvägen. I bykärnan ligger bebyggelsen tätt vid smala gator med omväxlande
äldre gatehus och yngre tegelfastigheter. I en beskrivning av byn från 1828 påtalas riskerna med den tätt liggande bebyggelsen. Det fanns anledning att ”befara den rysligaste olycka, i
händelse eldsvåda skulle uppkomma”. 1817 brann fem hus i byn och i slutet av 1800-talet brann 35 hus ner i en brand där även prästgården brann ner. 1883 byggdes småskolan.
1900 till 1950, byns blomstringstid
I slutet av 1800-talet gjorde industrialismen sitt intåg i Sverige. 1910 drogs järnvägen mellan Lund och Simrishamn fram till Torna Hällestad. Med transportmedlet på plats kunde åsarnas grus att börja exploateras i stor skala.
En byggmästare från Södra Sandby köpte en fastighet norr om järnvägen och började driva ett grustag, vilket senare utökades med ett med ett cementgjuteri. Verksamheten drevs fram till slutet av 1960-talet.
Under 1900-talets första hälft var Torna Hällestad ett livligt samhälle. Här fanns hantverkare: skräddare,
smeder, skomakare, bagare med flera. Hotellet var byns samlingspunkt där alla viktiga beslut fattades.
Järnvägen gjorde det möjligt för stadsbor att ta sig ut på landet. Malmöborna kom för att roa sig på tivolit Boklunden.
Under 1940-50-talen började byn att förändras. Många lämnade jordbruket för att försörja sig på industriarbete.
Torna Hällestad kunde erbjuda sina invånare nästan all service de efterfrågade.
Med bilismens intåg på 1950-talet förändrades möjligheterna att arbeta och göra sina inköp på en annan ort. Detta bidrog till nedläggning av affärer, mejeri, bageri och andra verksamheter i byn.
1960-talet till idag
1960-talet präglades av en våg av urbanisering. Under 60- och 70-talen hade byn endast omkring 300 invånare. Under 1980-talet ökar återigen inflyttningen till byn, framför allt av barnfamiljer. Utvecklingen fick en extra skjuts då kommunen åter öppnade skolan 1988 efter att den varit stängd i 20 år.
Källa: Ortsanalys för Torna Hällestad, Lund kommun och Ramböll, 2005.
