Natur

Naturen i Torna Hällestad

Njut av den säregna blandningen av bokskog, hagmarker och getryggsåsar.

Vresbokar och vandring

I Torna Hällestad kan vi GÅ ut i vacker natur, vilket i sydvästra Skåne är en lyx. Listan över skyddade naturområden runt byn är lång.

Här finns det kuperade landskapet med getryggsåsar, trolsk bokskog och artrika betesmarker. Som karaktärsart hittar man den ovanliga och knotiga vresboken (vilken även står som symbol för denna webbplats).

Även områden som tidigare varit industriellt exploaterade, som det tidigare sandtaget vid Kaninlandet, har på senare år omvandlats till naturreservat.

Naturupplevelser och möjlighet till rekreation lockar många besökare. Förutom Skåneleden finns ett flertal andra markerade vandringsleder och promenadstråk. I närområdet finns även det artrika Revingefältet och de riksintressanta fågellokalerna Krankesjön och Vombs ängar.

Fågellivet

Runt Torna Hällestad finns flera av Sveriges främsta fågellokaler, som Krankesjön, Vombs ängar och Klingavälsåns mynning. Artrikedomen är stor året om, men under vår och höst är fågellivet som intensivast, med tusentals gäss, änder och vadare som under sin flyttning stannar till vid de fina våtmarkerna.

Bokskogarna i byns omedelbara omgivning hyser vanliga skogsfåglar som större hackspett, bofink, nötväcka och ringduva, men också lite ovanligare fåglar som skogsduva, mindre hackspett och grönsångare. Stenknäck och kattuggla finns där också. Ungefär var tredje höst och vinter, när bokollonskörden är rik, dras stora flockar av ringduva och bergfink till bokskogen. Bergfinkarna bildar ofta tusenhövdade flockar.

Runt byn finns också många fina hagmarker och där är gröngölingen en
karaktärsfågel, som lättast uppmärksammas på sitt gälla ”kly-kly-kly”.

Men även inne i byn finns det fåglar. Ett synnerligen påtagligt
inslag är de många råkkolonierna, till många bybors såväl glädje som
förtret. Sanningen ligger i betraktarens öron! Men åt de näpna små
turkduvorna, som ibland ropar från en takås och ibland spatserar runt
vid skolans övergångsställe, kan man väl ändå bara bli glad? Talgoxe och
blåmes finns det gott om, likaså koltrast. De många ”gråsparvar” man
ser är faktiskt oftast pilfink. Under flyttningstid passar majestätiska
tranflockar rakt över byn och för den som håller kvar blicken mot skyn
finns det nästan alltid en röd glada att titta på.

Åke Lindström, chef för Svensk Fågeltaxering och bosatt i byn.

Naturreservat

Geologi

Torna Hällestad ligger i ett spännande geologiskt område bland flera rullstensåsar på Romeleåsens sluttning mot Vombsänkan.

Landskapets storskaliga former styrs av förkastningar som ligger i ett bälte från Skagerak tvärs över Skåne och ner till Svarta havet. Bältet kallas för Tornquistzonen och bildades för minst 300 miljoner år. Berggrunden har för ca 50 miljoner år sedan komprimerats och bergblock har skjutits upp och sjunkit ned längs de gamla förkastningslinjerna i Tornquistzonen. De uppskjutna bergblocken, s.k. horstar utgör idag de skånska ”åsarna” Söderåsen, Hallandsåsen, Nävlingeåsen, Romeleåsen m.fl.

De storskaliga berggrundsformerna har under de senaste istiderna täckts av kilometertjocka inlandsisar vid flera tillfällen. I samband med nedisningarna och isarnas avsmältning bildas många landformer som vi kan se exempel på runt Torna Hällestad. Vombsänkan har t.ex. under senaste isavsmältningen fyllts upp med sediment som har transporterats som en flätflod och bildat ett s.k. sandur. Den har tidvis också varit fylld med vatten och bildat en sjö i vilken det har avsatts lera.

Inne i inlandsisar kan det rinna floder (”isälvar”) av smältvatten i tunnlar eller sprickor. I dessa sorteras materialet så att silt och lera transporteras vidare och avsätts i lugnare vatten i någon sjö framför isen. I botten av tunneln och framför iskanten avsätts mest grus och sand. När isen succesivt smälter bort så bildar återstående sediment olika landformer som t.ex. rullstensåsar och dödishålor. Rullstensåsar bildas av gruset och sanden i botten av isälvstunnlarna när stödet av isen smälter bort och materialet kan rasa nedför sidorna. Dödishålorna bildas genom att block av is ligger kvar bland isälvsmaterialet och sakta smälter bort. Där isen har legat återstår därefter en grop eller svacka i gruset.

De rullstensåsar som finns runt Torna Hällestad är numera skyddade men tidigare har de varit utnyttjade som grustag eftersom sanden och gruset är väldigt attraktivt som byggnadsmaterial.

]